Nyfiken på:

Korslimmat trä

Det behövs ständigt nya sätt att tänka och bygga byggnader på ett mer hållbart sätt, ett sådant sätt är att bygga med KL-trä. KL-trä står för korslimmat trä och är ett relativt nytt material med ett brett användningsområde, allt från små bostadshus till stora flervåningshus. Detta spännande material är ett både mer miljövänligt och hållbart alternativ till traditionella byggnadsmaterial. Som namnet avslöjar består KL-trä av korsvis hoplimmade skikt av trä. Tillverkningsprocessen är enkel och otroligt effektivt – från bräda till färdigt byggelement tar det endast 60 minuter. Att bygga med KL-trä kan ge upp till 30 % lägre koldioxidavtryck än att bygga med material som stål och betong. Det pågår massa intressant forskning inom KL-trä i hjärtat av Småland. På Huseby presenterar Michael Dorn från Linnéuniversitetet sin forskning.

Medicinrester i vatten

Vatten är något vi alla är beroende av dagligen. När ut- och grundvatten förorenas får det inte bara stora konsekvenser för oss människors hälsa, det påverkar även den biologiska mångfalden. Användningen av kemikalier har ökat i stora delar av världen i takt med att samhället utvecklas, framförallt efter andra världskriget. En stor del av dessa kemikalier kommer från medicinrester. Alla dessa kemikalier hamnar i våra vatten och detta ställer till problem då reningsverkens tekniska utveckling har hamnat efter. De är byggda att ta bort bakterier, inte kemikalier. Det behövs nya metoder för att kunna mäta kemikalier och för att rena vattnet. Idag kan det vara svårt att finna kemikalierna i vattenprov, något som forskaren Ola Svahn från högskolan Kristianstad har försökt förbättra.

Det expansiva trädet

Träden behöver mycket vatten för att växa och transportera livsnödvändiga ämnen och även för att svalka sig på sommaren. När det blir varmt och vi människor börjar svettas avger vi värme med vår svett, som huvudsakligen består av vatten. Även om träden inte svettas är deras kylsystem också baserat på vatten, eftersom den ständiga avdunstningen (avgivande av vatten i form av ånga) genom deras blad eller barr skyddar dem från överhettning. Dessutom kan träden producera en del av sin egen mat genom att absorbera koldioxid från luften med hjälp av solljus och omvandla den till socker och stärkelse med hjälp av vatten.

I den här processen, som kallas fotosyntes (bokstavligen: att skapa saker med hjälp av ljus), frigörs syret vi andas som en “avfallsprodukt”.

Hur mycket vatten som behövs beror mycket på väderförhållandena (mer vatten under soliga och varma dagar) och på trädtypen. Barrträden är ganska sparsamma och förbrukar mycket mindre vatten under sommardagar (gran ca 10 l) än lövträd (bok 30 l, ek 40 l och björk upp till över 100 l per dag).

Vattnet stiger i olika trädslag med olika hastighet (1-50 m per timme), men vattnet rinner inte tillräckligt snabbt från rötterna till bladen för att alltid täcka behovet genom transpiration. Därför måste träden ta till sig vatten från lagringsvävnader i blad och barr, men framför allt i stammen. Tömningen av dessa vattenreservoarer leder därför till att stammen krymper under dagen, när trädet behöver mycket vatten. På natten, när avdunstningen är låg, fylls lagren på och stammen expanderar. Träden krymper och växer igen inom en dag. Detta kan inte ses med blotta ögat, men med hjälp av exakta mätinstrument, så kallade dendrometrar, kan dessa förändringar, som sker i storleksordningen tiondels millimeter, registreras.

Du kan lära dig mer om detta genom Martin Baders forskning som presenteras på Huseby Bruk.