7 miljoner i anslag från Familjen Kamprads Stiftelse

Linnéuniversitetet och Huseby Bruk AB har beviljats 7 miljoner kronor i anslag från Familjen Kamprads Stiftelse. Det innebär att forskningen som knöt Joseph Stephens arbete i det Brittiska Indien till investeringar i Småland – Huseby i världen – som pågick 2016–2019, nu får sin uppföljning.

 

Projektet Vändpunkter avser att skapa djupare kunskap om den ekonomiska vändningen i Småland under 1800-talet och dess konsekvenser för landskap och samhälle över lång tid. Projektets arbete förhåller sig till två vändpunkter i tiden. Dels hungeråren och introduktionen av det industriella skogsbruket, dels vår egen tid då vi ser konsekvenserna av den första vändpunktens ingrepp och långsiktiga konsekvenser i läckage av kol från torrlagda
mossar och de täta granskogarnas låga biodiversitet.

– Vetenskaplig kunskap är en förutsättning för att samhället ska kunna hantera klimatkrisens konsekvenser. De senaste 150 årens industrialisering har påverkat
naturen och klimatet och den har orsakat stora landskapsförändringar i Småland när timmer gick på export och skogarna dikades ur. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkade samhällena och barn och unga behöver se sin egen förmåga att bidra till positiva förändringar – de behöver hopp. Den ambitionen är kärnan i projektet Vändpunkter, förklarar Gunnel Cederlöf, professor i historia på Linnéuniversitet. Huseby Bruks pedagogiska arbete som besöksmål uttrycks i långa samband över tid. Då, nu och i morgon. Det utarbetades i det tidigare projektet och är även vägledande denna gång.

– På Huseby arbetar vi mycket med edutainment, vilket innebär att vi omvandlar de forskningsresultat vi får ta del av till lärande på ett lättsamt sätt. Målet för vårt Kunskapscenter Skog & Vatten är att med våra utställningar framför allt få den unga generationen att ta till sig ny kunskap och känna sig nyfikna på vad forskning är. Det känns fantastiskt att få möjlighet att utveckla och fortsätta det arbetet, säger Sofie Magnusson, vd på Huseby Bruk.

Inom det nya projektet kommer följande frågor att ställas: Hur påverkades godset och det omgivande samhället av denna starka personlighet och entreprenör? Vad händer när starka entreprenör utvecklar nya tankar med globala erfarenheter och resurser? Hur påverkades gårdar, byar och gods av Huseby Bruk och liknande stora aktörer under den ekonomiska vändningen i Småland? Kan vi se konsekvenser av detta idag? Målgruppen för utställningen är bred: skolklasser, allmänhet och internationella besökare.

 

 

Inne i Järnbrukets salar kan du hitta utställningen ”En Låda på Vinden” på Huseby Bruk.

Ett annat delprojekt handlar om att hitta ett gods i Storbritannien med en liknande historia som Husebys för att kunna dela erfarenheter och inspireras till att utveckla verksamheten på ett kreativt sätt inför framtiden. Dessutom involverar man allmänheten i Kronoberg i medborgarforskning, även kallad citizen science. Här samlas och klassificeras historiskt relevanta iakttagelser in från regionen. Materialet görs gradvis tillgängligt i ett av Riksarkivets databaser där källorna är tillgängliga för såväl forskare, som allmänhet.

I projektet ingår Gunnel Cederlöf, professor i historia och Sofie Magnusson, vd för Huseby Bruk. De två forskarna Kristofer Jupiter och Eleonor Marcussen knyts till projektet under Gunnel Cederlöfs ledning. Deras studier fokuserar på industrialiseringen av verksamheten på Huseby Bruk, betydelsen av globala nätverk och påverkan på den omgivande bygden, dess gårdar och landskap. I projektet ingår också Markus Brunskog, verksamhetsutvecklare Huseby Kunskapscentret Skog och Vatten, Sanna Karlsson, agronom och verksamhetsutvecklare på Huseby Bruk samt Henrike Sausen, masterstudent vid LNU.